Fuyumi Nakamura - Månedens oversetter
Månedens oversetter i februar er Fuyumi Nakamura, som oversetter fra norsk, svensk og litt dansk til japansk. Hun bor i Fujisawa i Japan, som ligger ved havet. Ganske lenge arbeidet hun med oversettelse av bedriftsdokumenter fra norsk til japansk. Som oversetter av norsk litteratur debuterte hun i 2017 med En snekkers dagbok av Ole Thorstensen, i samarbeid med sin kollega Lise Schou. Senere har Fuyumi oversatt blant annet Mamma er en gåte av Anita Kåss og Jørgen Jelstad, Å dykke etter sjøhester av nevropsykolog Ylva Østby og forfatter/journalist Hilde Østby og Verdensteater av Thomas Reinertsen Berg.
Hvordan endte du opp som oversetter av norsk litteratur?
Det var svenska jag studerade från början. Efter hand började jag översätta företagstexter från norska till japanska, och sedan var steget kort till att börja läsa norsk litteratur. Jag märkte snabbt att det finns många böcker av hög kvalitet i Norge.
Jag älskar att vara i naturen. De fina norska verk som handlar om den vackra, men samtidigt hårda naturen, och naturvetenskap fascinerar mig alltid. Det är en stor glädje för mig när jag översätter texter som skildrar norsk natur.
Din spanske kollega Ana Flecha Marco sendte stafettpinnen videre til deg:
Jeg vil sende stafettpinnen videre til min kjære kollega Fuyumi Nakamura, et av medlemmene i NORLAs festkomité da vi var Bondestudenter på oversetterhotellet i 2022.
«Hei Fuyumi! Takk for sist!
Jeg har et par spørsmål til deg:
- Jeg har sett at du har oversatt flere bøker sammen med en kollega. Ville du anbefalt den måten å jobbe på? Hva er fordelene?
Ja, det finns många fördelar med att arbeta tillsammans med en kollega.
Vi (jag och kollegan) har olika kunskap och upplysningar om det norska språket och om det tema som boken handlar om. Därför kan vi dela våra kunskaper och upplysningar med varandra. Dessutom vi kan höja kvaliteten på översatta texter genom att läsa tillsammans flera gånger. När jag och en kollega, Yukari Hane översatte Å dykke etter etter sjøhester tillsammans delade hon med sig av kunskap om hjärn- och neurovetenskap.
När jag översatte Stien tilbake til livet av Long Litt Woon tillsammans med Reiko Hidani, fick jag många tips om hur ska man översätta poetiska uttryck.
- Husker du den første norske boken du leste? Var det en japansk oversettelse, eller leste du den på originalspråket?»
Det måste vara De tre bukkene Bruse av Asbjørnsen og Moe. Boken var redan översatt när jag var föreskolebarn. Jag hade boken hemma hos mig då och tyckte mycket om rytmen i texterna.
Hvilke av bøkene du har oversatt har gitt deg mest glede?
Det är en jättesvår fråga! Alla böcker som jag har översatt har gett mig glädje.
Men om jag tvungen att välja, är det Mamma er en gåte. Som jag skrev i min självpresentation, presenterade agenter på Cappelen Damm Agency boken för mig när min mamma fått kronisk lunginflammation, och när Seido sha förlag sedan beslutade att ge ut boken, arbetade jag tillsammans med min pappa. Dessutom var det en väldigt intressant bok och det kändes som att jag löste mysteriet med reumatism och celler tillsammans med Anita Kåss under tiden som jag översatte.
Du har så langt oversatt norske sakprosa-forfattere. Er det også andre sjangre du ønsker å jobbe mer med?
Jo, jag vill gärna översätta norska historiska berättelser, som handlar om naturvetenskap eller vikingakultur, kvinnors ställning med mera.
Jobber du med noe annet enn å oversette?
Jag jobbar ibland som utredare för olika TV-program om producenter gör något program som handlar om Skandinavien.
Hva ville du vært hvis du ikke var oversetter?
Då skulle jag kanske ha blivit språklärare för barn. Men, det som jag verkligen ville var att bli mamma till en flicka. Nu har jag en dotter och jag är väldigt lycklig att ha henne!
Hva er ditt beste oversetterminne?
Jag översatte Mamma er en gåte till japanska. Just vid den tiden drabbades min mamma av en allvarlig lungsjukdom. Min plan var att ge henne boken, men hon for till himlen i maj. Min pappa, som är pensionerad läkare, hjälpte till med översättningen och korrigerade där det behövdes.
Har du en favorittsetning du har oversatt fra norsk?
Men også her er glemselen var venn og bidrar til å sortere ut noen høydepunkter, de virkelige perlene til perlekjedet av minner.……
Selv de mest skinnende perlene av spesielle minner er påvirket av glemsel.
(Ur Å dykke etter sjøhester, siden 190）
Det är en otroligt vacker idé att vi behåller pärlor av minnen, trots att vi glömmer många saker, tycker jag.
Hvordan griper du an en oversettelse: går du rett på med å oversette for å holde på en spenning i forhold til teksten, eller leser du hele boken grundig før du går i gang?
Det är upp till situationen. Om jag är tvungen att skynda på och börja översätta direkt, då läser jag och tar in förståelsen av textens innehåll samtidigt som jag översätter. Men när jag har mer tid, då läser jag hela boken först.
Har du en hemmelig «superpower», altså noe du kan som ikke så mange vet om?
Jag arbetade förut som förskolelärare. Det är en erfarenhet som är till stor nytta för mig som översättare. Jag kan ana vilka ord kan barn förstå och som ger dem glädje när de lyssnar.
Har du et norsk favorittord?
Ur Å dykke etter sjøhester S 191:
“spraklig logiske hyller”
“Men det viser seg at barn som nettopp har begynt å snakke i setninger, kan fortelle om ting som skjedde før de fikk språk, så dette kan ikke være riktig. Kanskje det er slik at når språket når en viss modenhet,
blir minnene organisert på en helt annen måte? Som om alt blir stokket om og satt på plass på nytt, i nye, språklig logiske hyller og skuffer?“
Jag tycker mycket om idén om att ord som vi människor lär oss kommer till rätta i en hylla i vår tanke och vårt sinne. Jag tror att man kan utveckla och ordna den där språklogiska hyllan genom att skaffa sig många upplevelser i sitt liv.
Hva skiller etter din mening en god oversettelse fra en fremragende?
Att kunna översätta till japanska texter så naturligt att läsaren känner att det som om de läste något som en japansk författare skrivit.
Har du et oversetterforbilde – i så fall hvem og hvorfor?
Det är en japansk översättare, Momoko Ishii, som har översatt många Eleanor Farjeons verk.
Hon är en av de mest kända översättarna av barnlitteratur från engelska till japanska. Jag läste verk översatta av henne under hela min grundskoletid. Hennes sätt att skriva påverkade mig mycket. Det är mitt mål att göra texten så som hon gjorde den – naturlig och poetisk. Jag tror att hon översatte hela tiden genom att utgå från barnens perspektiv så att de förstår riktigt vad berättelsen vill meddela.
Hvor oversetter du, omtrent hvor mange timer og når på døgnet?
Jag brukar översätta hemma hos mig. Kanske omkring 7 timmar och jag brukar börja klockan 2 på dagen.
Hvordan ser en vanlig arbeidsdag ut?
På förmiddagen brukar jag sova eller ta hand om hemmet. Jag arbetar ganska långt in på natten. På natten är det tyst och jag har lätt att koncentrera mig.
Hører du på musikk når du oversetter og i så fall hva?
Jag lyssnar mest på avslappningmusik, sådan man ofta kan höra på ett café.
Hva er ditt/dine aller beste råd til dem som gjerne vil bli oversettere?
Jag rekommenderar att läsa många böcker på sitt originalspråk, böcker som är skrivna ursprungligen på ens originalspråk. Alltså, om man är översättare, på ens förstaspråk som man översätter till. Om man vill arbeta med språk är det nödvändigt att lagra många ord och uttryck i sin hjärna, tycker jag.
Har du noe mer du vil dele – så som gode råd, ønsker, oppmuntrende ord, hilsener, advarsler, grublerier, lesetips, drømmer, oppfordringer eller noe helt annet?
Jag rekommenderar att läsa upp texten högt när du översatt hela boken och känna efter om det gick läsa upp den utan att det hakar sig, eller att man måste fundera på vad det står. Och korrigera så det inte finns något inkonsekvent ställe.
Om arbetet är svårt och det känns omöjligt att komma vidare, släpp gärna jobbet en stund och gå ut i skogen eller till stranden och känn naturen!
Hvilket spørsmål burde vi ha stilt deg?
Fråga: Vilken eller vilka figur(er) älskar du mest ur norsk manga?
Svaret: Jag älskar Sonja och Espen som är huvudfigurer till serien Nordlys av Malin Falch!
Vi håper du også vil sende Månedens oversetter-stafettpinnen videre til en av dine kollegaer som også oversetter fra norsk. Hvem vil du sende den videre til – og hvilket spørsmål ønsker du å stille?
Jag rekommenderar Angelique De Kroon.
- Vad är mest lockande för dig med norsk litteratur?
- Du översätter både skönlitteratur och sakprosa. Finns någon annan genre som du gärna vill översätta i framtiden?
- När vi besökte agenterna i Oslo tillsammans, var du intresserad av olika matlagningsböcker. Finns det någon speciell sorts matlagningsbok du vill arbeta med?
Les mer
Les mer om Fuyumi på Books from Norway
Les flere intervjuer i NORLAs serie
Oversetterne er de viktigste aktørene vi har for å få norsk litteratur ut i verden. Deres arbeid er av helt avgjørende betydning, og for å kaste lys over dette arbeidet, startet vi i 2015 intervjuserien «Månedens oversetter».
Du finner alle intervjuene samlet her
